Entreprenören på 1700-talet: Eva Ekeblad

I dagens inlägg tänkte jag berätta om en av 1700-talets främsta entreprenörer, nämligen

 Eva Ekeblad (född De la Gardie), född 1724 i Stockholm. Både när hon föddes och efter giftermålet kom att tillhöra en av de mest inflytelserika, prominenta och välbeställda adliga släkterna i Sverige på den tiden. Endast 16 år gammal blev hon gift med Claes Ekeblad. Släkten ägde både slott och herrgårdar och eftersom hennes man var borta väldigt mycket i sin yrkesroll som bl.a. rådgivare till kungen, fick Eva det i många fall tunga ansvaret av skötseln och förvaltningen av godsen. Hon skötte dem framgångsrikt och enligt samtida källor var hon en respektingivande och rättvis person som inte tvekade att läxa upp fogdarna om de behandlade de anställda dåligt. (De som bodde på respektive gods och typ såg efter det då inte ägarna kunde närvara. Man kan säga att Eva med familj var högste chef och fogdarna underlydande chefer). Hennes familj hade ett stort inflytande även i de socknar som deras egendomar låg i och att Eva nog var både kunnig, hade inflytande och en respekterad ställning framgår till exempel av att hon fick godkänna de präster hennes man utnämnde till varje socken. Eva var dessutom mycket aktiv i societets och sällskapslivet ända fram till sin död 1786. Det är också värt att nämna att hon under de första 12 åren under sitt äktenskap födde 7 barn som hon också skulle uppfostras och ansvaras för, även om hon som högreståndsperson hade hjälp av barnpigor. På 1700-talet, framförallt under den tid som kallas frihetstiden 1719 – 1772, etablerades som sagt de vetenskapliga idéerna och tankarna i samhället på ett revolutionerande sätt där annars kyrkans världsbild och ett envälde under kungen hade rått. Kungens fråntogs tillfälligt sin makt som övergick till riksdagen och Sveriges första politiska partier, hattar och mössor, etablerades. Eva Ekeblad var en av de som hakade på och intresserade sig för vetenskap. Potatis, eller jordpäron som de kallades då, hade ganska nyligen kommit till Sverige, men det var fortfarande ganska oklart vad man kunde/skulle göra med den och den var inte något gemene man åt eller brukade riktigt än så som idag. Men Eva var uppfinningsrik och forskade och experimenterade hemma. Hon upptäckte att man av potatis kunde göra brännvin, eller använda det som stärkelse i framförallt såser i matlagningen, göra puder att använda när man sminkade sig eller för att pudra de stora perukerna som adeln vid den tiden använde och även baka bröd med potatis.

Ett problem under den här tiden var att bönderna kokade brännvin på säd, men säden var dyr och den behövdes egentligen mer bland annat som mat till de fattiga. Och vid denna tid utan det sociala skyddsnät i samhället som vi har idag var det många som var levde väldigt knapert och utsatt. Och de många krig som Sverige hade fört på olika fronter gjorde att statens ekonomi var usel. För att Sverige skulle kunna återhämta sig var man tvungen att upptäcka, samla upp och använda alla resurser som kunde finnas i riket. På begäran eller uppmuntran reste många av de nya vetenskapsmännen runt i landet i syfte att just finna naturresurser som staten kunde använda sig av. Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att en lärd och nyfiken kvinna som i sin och makens högt uppsatta position inom riket visste hur illa det stod till med Sveriges ekonomi, och också kanske med medlidande såg hur svårt hennes underlydande och andra människor hade det, riktade blicken mot den hittills näst intill outnyttjade rotfrukten potatis. Det låg säkert också en del egoistiska skäl bakom. Om det ”vanliga” folkets situation blev alltför svår skulle de kanske bittert rikta sina blickar mot hennes familjs och övriga adelns överflöd och de skulle kunna få ett uppror på halsen. Men säkert var det ett vetenskapligt intresse, nyfikenhet, envishet och mod som ändå i grunden gjorde att hon som kvinna ändå började forska. Det som i stor utsträckning förväntades av en kvinna då var att föda barn, helst söner, som kunde föra släkten vidare, vara en tillgång och stöd för sin man och sköta hemmet. Visserligen gjorde hon alla de sakerna också, men något mer än det förväntades egentligen inte av det ”svagare” könet. På det sättet sticker ut Eva Ekeblad ut bland alla kända män inom vetenskapen vid denna tid.

De som visar på hennes mod och vilja att sprida sina idéer, var att hon år 1748 i brev presenterade sin forskning för Kungliga Vetenskapsakademien, som grundats några år tidigare med syftet att utveckla jordbruket och hjälpa vetenskapsmän och uppfinnare i deras forskning. Uppenbarligen ansåg de hennes upptäckter som väldigt viktiga och betydelsefulla, för samma år valdes Eva Ekeblad, född De la Gardie, in i akademien som första kvinna och endast 24 år gammal. Efter henne skulle det dröja lite mer än 200 år innan nästa kvinna valdes in, vilket säger något om betydelsen av hennes arbete och ovanligheten med kvinnor inom området. Man kan i och för sig också se det mot bakgrunden av det tidevarv som rådde under hennes levnad, upplysningen. Kvinnan kunde nu även mer officiellt medges som intellektuell, naturvetenskapligt bildad och som en kreativ individ.

 En annan sak som påverkades var då sättet man tillverkade brännvin. På 1700-talet gjorde man brännvin av spannmål, det vill säga vete, korn och råg. Nu kunde man istället få mer spannmål över till att bland annat baka mer bröd av då ju Eva uppfunnit ett sätt att göra brännvin av potatis. Potatis var dessutom billigare än säd att odla och kunde odlas på dåliga jordar, vilket gjorde att rotfrukten kom fler till del att livnära sig på och äta sig mätta på.

För Eva och hennes vänner bland adeln blev det också mer hälsosamt att pudra peruken och sminka sig med puder gjort på potatis istället för arsenik som annars användes. Det giftiga ämnet orsakade många gånger tandlossning, ögon inflammation och andningssvårigheter.

Eva Ekeblad såg även till att kunskapen hennes forskning resulterat i spreds över landet med hjälp av Kalendern, som var dåtidens mest spridda skrift efter Bibeln. Detta gjorde att kunskapen om potatisen spreds mycket snabbt och effektivt. Upptäckten att bränna brännvin av potatis medförde, som jag lite var inne på ovan, att odlingen av potatis ökade från mitten av 1700-talet. Den negativa konsekvensen av att hembränning blev mer omfattande över hela landet, var att alkoholproblemen ökade. Det positiva i denna utveckling var samtidigt att den breda allmänheten insåg att den innan så oanvändbara rotfrukten faktiskt kunde användas till väldigt mycket!

Bild på Eva Ekeblad, Mariedals slott och Stola herrgård, som Eva och hennes familj ägde och bebodde.